Med kulturmiljö avses den miljö som formats av människan och som uppstått i samverkan mellan människan och naturen. Förutom den byggda kulturmiljön ingår också kulturlandskapet och fornlämningarna i kulturmiljön.

Den byggda kulturmiljön eller byggnadsarvet består av enskilda byggnader och bebyggda miljöer samt olika slags konstruktioner som vägar, broar och fyrar. I kulturlandskapet ser man spåren av mänsklig verksamhet, av människans förmåga att anpassa sig till och nyttja naturelementen, jordmånen, terrängförhållandena (topografi) och klimatet. De fasta fornlämningarna utgör en del av landskapet och i jordlagren finns spåren av bosättningar från äldre tider bevarade.

Det är Museiverket, Miljöministeriet, kommunerna och museerna som ansvarar för att fornlämningar, kulturhistoriskt värdefulla miljöer och kulturarvet skyddas. Var instans har sitt ansvarsområde.

Det är Museiverkets byggnadshistoriska avdelning som ansvarar för det bebyggda kulturarvet. Museiverket delar också årligen ut medel för renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader av riksintresse. Man kan också vända sig till landskapsmuseerna med frågor som gäller det regionala eller lokala byggnadsarvet.