Wanda Holopainen, Naomi Holopainen, Priscilla Osei: Skulle jag se färgerna på ett annat sätt?

Konstnärerna Naomi Holopainen, Wanda Holopainen och Priscilla Osei väver samman historier från två kontinenter, med vikten på vad som går att kommunicera genom tystnad, strukturellt undertryckande och radering av narrativ. Konstnärerna har genom samtal med individerna som syns i fotografierna, inom sina egna samhörigheter, och med varandra närmat sig dessa teman.

Tillsammans har dem utforskat vilka villkor som skapar upplevelsen av trygghet i kommunikation och relationer.

Relationen mellan det privata och det publika tar sig många uttryck, från censur till strategier för överlevnad. Att arbeta med representation av historier som är rotade i ojämlikhet kräver ständig balans mellan vad som borde bli avslöjat och vad som bör förbli osagt.

Tillit är en hörnsten i både fotografiska och konstnärliga praktiker, som bara kan bli kultiverad genom ett kontinuerligt engagemang i omsorg av förtroendet. Valet mellan det privata och det publika är sällan enkelt, och påverkas av många yttre omständigheter och maktdynamiker. Samtidigt kan heliga hemligheter och resonerande berättelser överskrida verbal kommunikation. En privat sfär kan bli delad när gemensamma drömmar och minnen blir visualiserade. Intimitet kan ta form i flyende blickar fångade på bild eller i pauser mellan orden.

Konstnärerna bjuder in besökarna att omvärdera gränserna mellan privata och publika världar, uppmanar till reflektion över det intrikata samspelet av trygghet, tillit, och intimitet i vår delade upplevelse av mänsklighet.

Naomi Holopainen, Wanda Holopainen och Priscilla Osei arbetar alla i intersektionen mellan konst och social rättvisa. Den här utställningen är det första projekt som de skapat tillsammans. Det blev utvalt att visas på Finlands Fotografiska Museum genom ett open call med titeln Den Olydiga Kroppen.