Konstnären och hennes modell, Reidar Särestöniemis personmålningar

KONSTNÄREN OCH HANS MODELLReidar Särestöniemis personmålningar4.6.2026 – 1.6.2027Modellmålning och modellteckning utgör grundvalen för bildkonsten. Genom hela den visuella uttryckshistorien har människokroppen varit den vackraste och viktigaste modellen för såväl konstnären som lärlingen. Till en början i form av gips, och i takt med att färdigheterna växte fick man börja studera den levande modellen. Hudens subtila och vackra nyanser samt växelspelet mellan ljus och skugga gav – och ger fortfarande – sin utforskare utmaningar så det räcker.Innan en ny uppfinning, kameran, kom och tog över området hade modellmålningen en egen och mycket viktig uppgift i historien. Sändebud transporterade porträtt av personer, främst adelsmän och adelsdamer i giftasvuxen ålder, mellan hov, slott och även stater. Av porträttet kunde man se hurudant föremålet för intresset var. Målningen kunde till och med avgöra om ett frieri accepterades eller inte.När Reidar studerade vid Repininstitutet i Leningrad vägrade han att underkasta sig den lokala socialistiska realismen. Istället krävde han sina egna rättigheter: en egen ateljé och tillstånd att bjuda in vem han ville som modell. Överraskande nog gick man med på detta. Från studieperioden vid Konstakademin i Leningrad under åren 1956–1959 finns en hel rad intressanta personporträtt bevarade; med och utan kläder.Lättast kan konstnären ändå nås av sig själv som modell. Modellen är alltid närvarande, antingen som en mental bild eller som en spegelbild. Reidar har målat en rad intressanta självporträtt. De tidigaste berättar och visar oss hur konstnärens ansiksdrag såg ut. Själfullheten i uttrycket växte med åren. Konstnären inkarnades i djurgestalter. Dessa gestalter var Reidars sätt att skydda sig och var därmed ofarliga för att berätta om saker som han annars inte kunde uttrycka. De vittnar om hans starka koppling till naturen. Han kunde se och synliggöra sig själv på ytan av en lavklädd sten.Målningarna som föreställer vänner berättar om en varm och tillitsfull relation mellan konstnären och hans modell. Konstnären har känt den avbildade, vilket ger ett särskilt djup åt målningen. Inte en enda målning representerar ett ytligt betraktande eller ett mekaniskt återgivande av det man ser. Modellen har avbildats hövligt och med uppskattning. Porträtten av kvinnliga vänner har en mycket elegant och sensuell färgväld. Reidar har skapat flera fina målningar av sin vän, författaren Brita Polttila.Färgerna i Reidars målningar från den tidiga perioden är harmoniska, men senare under 1970-talet jublar rena och obrutna färger på hans palett.Personmålningar blir allt sällsyntare i konstnärens produktion. Målningarna blir större till formatet, ljusa och drömlika:de berättar om en sak, men betyder något annat.Liisa TervahautaMuseidirektör emerita, Särestöniemi museet